En fantastisk födelsedag

Telefonen ringde vid 06.30. Dagen startade med frukost och present från Anki och Nellie Mysigt!

07.30 satt jag mig i bilen för att åka till Skåne och vara med på distriktsårsmötet som hölls på Vannaröds slott i Sösdala. På vägen dit ringde min dotter Sanna och min älskade lilla Nim som snart fyller två år. De bor i Oslo eftersom min svärson Jesper är fotbollsspelare och spelar med Lilleström SK i norska Tippeligan. Mysigt samtal som värmde i hjärtat.

Till min stora överraskning blev jag under dagen firad och uppmärksammad inte en utan vid tre olika tillfällen. Jag fick en ros (naturligtvis röd och gul som Skånes flagga) och en blomma för att jag fyllde år. Dessutom blev jag för första gången föremål för ett Göinge leve. Detta leve innebär att man hurrar 3x3 gånger. När jag googlade på det så hittade jag ett inlägg om att det ursprungligen är en dansk sed. Det fanns alltså en logik i hurrandet även om man i DAnmark hurrade nio gånger för kung och fosterland

Dessutom fick jag motta en fin vas och blev med många väldigt fina och rörande ord tackad för mina insatser i distriktet nunder 2011. Nästan som att jag skulle sluta mitt jobb och blev avtackad för lång och trogen tjänst och alla visste om det. Utom jag! Skämt åsido. Jag tar det som en intäkt för att jag gör ett gott jobb men också för att samarbetet mellan förbund och distrikt/medlemmar och mellan ideella och anställda fungerar precis som det ska. Sen kan allt bli bättre men på ett distriktsårsmöte tar man sig tid att stämma av året som gått och fira sina framgångar. Dagen efter kavlar man upp ärmarna och börjar arbetet fram till nästa distriktsårsmöte.

Skåne är ett väldigt stimulerande distrikt att jobba med. De har visioner för framtiden, bra konsulenter, många duktiga förtroendevalda och väldigt många fina och godhjärtade medlemmar. Något som är extra roligt är att det finns många duktiga yngre medlemmar. Framförallt kvinnliga sådana. Kunniga, entusiastiska och med en tydlig vilja att bidra med sin kunskap och sitt engagemang. Det bådar gott då IOGT-NTO-rörelsen i Skåne kommer att stå som arrangör av kongressen 2015. Det kommer att bli en väldigt bra kongress.

Efter alla hyllningar och ett av alla inblandade väl genomfört distriktsårsmöte satt jag mig i billen för att åka hem till Halmstad. Var hemma runt 18.30 så jag hann fräscha till mig innan gästerna ramlade in kl 19.00. En god middag med några av de närmaste vännerna och mycket skratt blev det. Fick även lite fina presenter bland annat en bok av Leif GW Persson (ja skriven av Leffe inte av honom personligen) och ett par Paul Smith manschettknappar ( designade av för det var inte av Palle personligen)..

Den allra finaste presenten var nog ändå kortet på bilden och att Nellie tappade sin allra första tand på min födelsedag. Nellie själv tror att tandfen var här i natt och bytte den mot en guldtia. I själva verket ligger tanden i en liten ask. Den skall sparas tillsammans med hennes övriga mjölktänder som snart börjar trilla ut.

En riktigt fin dag med en massa härliga människor som jag tycker om och som visar att de också gillar mig. Det är något som jag uppskattar mer än presenter. Å andra sidan är ju ett av mina motton varför antingen eller om man kan få både och.

Vad gäller kortet så har vi jobbat hårt för att få Nellie att säga mamma och pappa till oss. Funkar sådär. Det blir väldigt ofta Johnny och Anki. Ganska logiskt eftersom alla andra kallar oss vid namn....