Att växa upp i Rydöbruk under 1970-talet var en upplevelse utöver det vanliga. Inte för att jag vet hur det var på andra orter men jag har svårt att tänka mig att det var som i Rydö. Likt alla andra ungar från Rydöbruk och Mjälahult med omnejd tillbringade jag mina sex första skolår i Rydö Skola. Vi var väl ett femtiotal elever som trängdes i den lilla skolbyggnaden med en tillhörande extern gymnastiksal som också fick tjänstgöra som matsal. Rasterna tillbringade man endera på fotbollsplanen på skolgården eller på tjejtoaletten. På fotbollsplanen spelade man fotboll, på skolgården lekte man krig och fred eller slogs och på tjejtoaletten satt många av tjejerna och en del av killarna och rökte. Men bara cigaretter för det var ju trots allt en låg och mellanstadieskola.
En väldigt populär kille på skolan var Ingmar. Inte för att han på något sätt var en hunk eller hade de senaste kläderna. Ingmar hade mer eller mindre alltid samma outfit. Myggjagare så spetsiga att man kunde trä dem igenom ett nålsöga, blå utsvängda gabardinbyxor och mc-jacka från Petroff. Mc-jackan var förvisso riktigt het men gabbisarna och myggjagarna var väl inte direkt något man slängde lystna blickar efter. Nää Ingmar var poppis bland tjejerna för att han alltid hade cigaretter. Röda Prince och alltid en åtråvärd och statustyngd 20-pack som han frikostigt delade med sig av. Alla andra som rökte fick nöja sig med att införskaffa det lilla traditionella 10-packet som alla tjuvrökare använde sig av. Det unika med Ingmar var att han faktiskt hade tillåtelse hemifrån att röka. På den tiden fick en del ungar med sig en handskriven lapp hemifrån där det stod att NN har tillåtelse hemifrån att röka och som undertecknades av målsman. En eller annan var säkert en mer eller mindre välgjord förfalskning men så var med största sannolikhet inte fallet med Ingmars rökintyg.
Han började röka väldigt tidigt och var antagligen den som införde rökningen på skolan. Låter märkligt men det var säkert 15-20 elever i varierande åldrar som rökte på skolan trots att de äldsta eleverna bara var nyss fyllda 13 år. En del killar som idrottade rökte bara ibland men de snusade å andra sidan regelbundet. Allt medan lärarna satt inne på lärarrummet och drack kaffe och åt princesstårta. De såg och om inte annat så kände de på lukten vad eleverna pysslade med på rasterna med de agerade sällan eller aldrig.
Ingmar var en kille som alltid låg ett eller två steg före alla oss andra killar. När vi någonstans i sjuårsåldern fick vår första lite större tvåhjuliga cykel fick han sin första moped. När vi bytte upp oss några tum i cykelstorlek då körde han en Honda 125:a.
En försommardag när jag gick i fjärde klass var vi på vår gymnastiklektion ute på fotbollsplanen och spelade brännboll. Plötsligt hör vi tystnaden brytas av att en tung motorcykel accelererar på vägen bredvid fotbollsplanen. Några sekunder senare fläskar Ingmar i sina blå gabbisar, en skjorta uppknäppt till naveln och en förmodar jag otänd cigg i mungipan förbi på en Honda 750. I en hastighet på över 100 km/h. UTAN HJÄLM! Då tänker ju vän av ordning att nu tar väl lärarna tag i det här. Ringer polisen, socialen eller lokaltidningen. Men nej inget hände. Läraren noterade bara att jaha det var Ingmar och han är ju inte i skolan idag för idag är det ju torsdag.
Ingmar var nämligen aldrig i skolan på torsdagar och när vi frågade varför fick vi alltid samma svar. "På torsdagar då knullar vi och äter ärtsoppa"!. Vi fick aldrig några detaljer så det konsekventa och informationsmässigt knapphändiga svaret satte ju minst sagt fart på vår fantasi. Inte minst eftersom han alltid besvarade frågan i plural. På torsdagar knullar VI och äter ärtsoppa. Vilka var VI? Han och hans syskon? Hela familjen? Kanske hela släkten eller hela kvarteret? Vi fick aldrig svaret på vem VI var. Även om vi hyste tvivel på riktigheten i hans påstående så kände vi att om man har en egen moppe vid sju års ålder, röker i årskurs tre. kör lätt mc i åk 4, tung mc i åk 5 och kommer till skolan i en Volvo 142 kombi när man går i sexan. Ja då är det kanske inte helt osannolikt att man faktiskt knullar och äter ärtsoppa varje torsdag.
Ingmar började så småningom precis som alla oss andra Rydöungar på Örnaskolans högstadium i Hyltebruk. Då precis som nu var det kommunens enda högstadieskola. Skillnaden mellan oss andra elever och Ingmar var att han bara gick en enda dag på högstadiet. Förmodligen kände han att det där med skola det är överskattat och inget för mig.
En enda gång har jag sprungit på Ingmar sen våra år i Rydö Skola. Det var för tiotalet år sen i en videobutik i Halmstad. Jag ångrar fortfarande att jag inte frågade hur det egentligen var med hans skolfria torsdagar.
4 kommentarer:
Om Ingmar lever skulle jag tro att han är gravt alkoholiserad eller går på tyngre droger idag. Du glömde nämna att han var gravt nedgången redan som 10-åring med mörka ringar under ögonen och fick röka hasch hemma. Ingen lycklig uppväxt direkt! Läraren i 5-6:an (Strandell) var otroligt sträng mot honom. En gång hade en cigarettfimp tänt fyr på gräset i skogsdungen på gränsen till Kniv-Olle Glans tomt och då fick Ingmar stå ute hela dagen och släcka elden med många vattenhinkar för att ingen glöd skulle vara kvar och Strandell var skitförbannad på ungen som alltid ställde till problem och beslagtog ofta "missbrukarungens" stilettkniv som han hotade skolkamraterna med. När mamma skvallrat till lärarna att han kallade mig för tjockis (- jag kontrade med att kalla honom "skithög" -) fick han snällt ta i hand och be om ursäkt i materialrummet med Strandells och min fröken Anna-Gretas närvaro. Hans apatiska hand var slapp som spagetti! Han tyckte verkligen inte om lärarna i Rydö skola. Hans bröder drogade och åkte ut och in på kåken. Ingen trevlig barndom! Ingmar fick aldrig vara barn som vi andra... /Susanne Bergh
Glömde nämna Ingmars mamma Kuk-Emma som var Rydös häftigaste kärring... Hon älskade ungar och hälsade alltid glatt, som om hon velat frige varje unge från deras tråkiga barndom och ge dem vuxna privilegier. Tattar-Emma lämnade ingen oberörd och gick klädd som en karl med gubbyxor och hängslen -direkt som tagen ur de Finn-skogar hon kom ifrån, alltid med ett par små ettriga pappilonhundar i bagaget på sin gamla Amazon-combi där lilla Ingemar körde på småvägarna i Rydö, med näsan knappt synlig över instrumentbrädan... Jag och min 4 år äldre kompis Monika som gick i klassen över Ingemar cyklade ofta runt och spionerade på tattarna i Fors och gurglade av skratt för att vi njöt av spänningen och undrade vad de skulle hitta på härnäst... Alla tjejer ville knulla med Ingmar och garvade förtjust åt denna "outsider" som pratade så hest och sexigt med sin hörselskada. Vad hittade deras familj på egentligen...??!! Vi låg och smög på dem bland buskarna i Glassbo badhåla där hans Finska mamma bankade tvätt som en hel karl. Monikas storasyskon Gittan och Thomas knackade på hos dem och sålde jultidningar. Jag och Monika hörde Ingmars hörselskadade bröder stå på gården och skrika över en bil de mekade med. Vi gurglade av skratt åt den knäppa, men spännande familjen som sket i samhällets normer...Allt de gjorde hade nåt förbjudet över sig - och det gillade vi! Röka, stjäla och knulla ville man ju... Som vuxen idag ser man väl inte samma tjusning i det där - men det var spännande då och de tråkiga vuxna som skötte sig kunde ju dra åt skogen... - Ja oj, vad det var spännande att vara ett trotsigt barn!!!!!! /Susanne Bergh ;O)
Är det samma ingmar som jag känner till så lever han fortfarande och har fint hus och en halvfin fru och stor mercedes och 2 söner ron*y och j*m
Ingemar och jag drog inte jämt i början och han hotade mig med kniv hemma på min egen gårdsplan :) jag minns när vi blev vänner och han bjöd hem mig och en annan kompis, så erbjöd han mig att kn...a hans syster rakt av bara så där .. *skrattar* Han körde både vattenkyld 2 taktare 750 och invalid moped och sista gången jag såg honom var en vinternatt strax invid rejmes Torup.Han kom körandes i en cabriolett Chevrolett BelAir 57. Och han liksom jag hälsade på varandra, jag på cykel han i sin bil. ca 30 år sedan..Mycket vatten som runnit under bron sedan dess... //J
Skicka en kommentar