Efter en lugn skön och avkopplande helg såg jag fram emot att söndagskvällen skulle fortsätta i samma anda. Då kommer Nellie och föreslår att vi ska lägga pussel. Lite motvilligt svarade jag JA, något jag i eftertänksamhetens kranka blekhet nu ångrar.
Vi har nog lagt det där pusslet minst femtio gånger så det är inte riktigt någon utmaning längre. Men i sista stund ändrade hon sig och föreslog att vi skulle ta ett Disney memory istället. Okej sa jag mitt dumma nöt! Förstår ni hur det känns att få fett mycket spö av någon som är femochetthalvt år?
Till mitt försvar måste jag säga att jag har väldigt svårt att skilja på Bell, Törnrosa, Askungen och alla de andra figurerna på korten. I och för sig tror jag Nellie inledde med ett litet fusk då hon på första vändningen lyckades få ett par. Men därefter ökade hon bara på ledningen. I slutet när jag lite smått irriterad suckade vid varje par hon vände upp så tittade hon lite medlidsamt på mig och sa: "Det är hjärnan pappa, det är hjärnan". Gissa vems hög som är vems på bilden? Funderar på att ta med Nellie på morgondagens thaiboxningsträning så ska vi minsann se vem som vinner...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar